Remissvar på utredningen, tydligare ansvar och regler för läkemedel SOU2018:89

Diabetesorganisationen i Sverige (DiOS) avger härmed detta yttrande i denna, för alla diabetiker och därmed för våra medlemmar viktiga medicinska och ekonomiska fråga.

Utredningen föreslår att insulin ska ingå i högkostnadsskyddet. Blir det förslaget verklighet så uppstår en merkostnad för diabetiker som idag använder insulin.

Det utredningen redovisar är en kostnadsökning allt från den genomsnittliga kostnaden på 550 kr/år till 2 250 kr/år. Medianpatienten med typ 1-diabetes får en kostnadsökning på 1000 kronor/år. Hur detta kommer att påverka personer med insulinberoende diabetes vet varken utredningen eller vi. Vi bedömer att förslaget kommer att innebära risker för de diabetiker som redan idag har små ekonomiska marginaler. Kostnaderna har antagligen en betydelse för hur individen väljer läkemedel och sannolikt även hur vården förskriver läkemedel. Att exempelvis unga vuxna och diabetiker med låga pensioner inte har råd att hämta ut sitt insulin i den omfattning som behövs.

Det finns annan behandling vid diabetes framför allt vid typ 2 diabetes som inte är kostnadsfri. Utredningen menar att det finns skäl att tro att dessa används i lägre grad eftersom de medför kostnader för patienten. Vården följer i stor utsträckning ”Kloka listan” vilket i det här fallet betyder att om insulin väljs så uppstår ingen kostnad för vare sig patient eller vården. Det hade därför varit mycket värdefullt om utredningen redovisat, om vården förskriver insulin i högre grad av ekonomiska skäl, då inte vårdcentraler eller sjukhuskliniker betalar något för insulinet.

Behandling av diabetes idag är ett komplext område, där både läkemedelsbehandling och medicinteknik utvecklas. Individer kan själva göra mer, men behöver stöd och dialog med vården, som också behöver individens kunskap och erfarenhet för att kunna bli mer framgångsrik i sin behandling. Samspelet mellan vården och individens insatser blir allt viktigare för en bra behandling av diabetes.

Läkemedel som innehåller insulin har sedan flera decennier tillbaka varit kostnadsfria i Sverige, och som patientorganisation har vi uppdraget att tillvarata våra alla diabetikers intressen och inte minst våra medlemmars. Alla ska ha rätt att få bästa möjliga diabetesvård men också för att statens besparingar inte ska drabba dem. Utredningen tar upp ett antal viktiga frågor om hur personer med diabetes ska garanteras bästa möjliga vård, vilket gör det nödvändigt att ha med både ett kort och ett längre perspektiv.

Vi vill även peka på behovet av ett samlat och enhetligt högkostnadsskydd. Patientens kontakt med vården innebär både behandling och medicin. Det är även intressant att diskutera ett samlat högkostnadsskydd för att motverka att ekonomiskt utsatta avstår ifrån att gå till vården och/eller att ta ut sina mediciner. Frågan om ett enhetligt högkostnadsskydd behöver därför utredas.

Diabetesorganisationen i Sverige yrkar på att insulinet ska fortsätta vara kostnadsfritt intill att:

– ett enhetligt högkostnadsskydd utretts,

– en översyn om åldersgränsen för kostnadsfria läkemedel görs i syfte att få en likhet med det som gäller inom den fria barn- och ungdomstandvården,

– högkostnadsskydd och subventionssystem ger en hälso- och sjukvård som är individanpassad. 

 

Stockholm 10 maj 2019

 

Thomas Magnusson

Förbundsordförande för Diabetesorganisationen i Sverige


 

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  

Comments are closed.